 Utskriftsvänlig sida | Här försöker vi lägga upp svaren till frågor som vi har fått mer än en gång. De senast besvarade eller redigerade svaren hittar ni överst.
|
Inledningsvis 2 eller 10 Mbit emot Internet. Inom vårt nät skall det dock vara 100 Mbit som gäller.
|
|
Tag kontakt med styrelsen per telefon eller via email till styrelsen@kareby.net
|
|
Under fliken Information finner ni felsökningshjälp.
Den innehåller ett antal problem som ni kan råka ut för i samband med uppstarten av er bredbands uppkoppling.
|
|
|
Ja, man kan behålla sitt gamla nummer. Det kan dock hända att telefonbolaget tar ut en engångskostnad för att ordna med nummerflytten, men det kan det ju vara värt.
|
|
|
Enligt Tele2 så skall det funka alldeles utmärkt.
|
|
|
Våran nuvarande plan är att Ordföranden och Kassören skriver under avtalen i förväg, därefter besöks markägaren av någon lokalboende samt någon från projektet eller styrelsen. Förläggningen bestäms i samråd med markägaren.
| |
|
Föreningen äger hela nätet och betalar då det som går sönder. Medlemmen är dock ekonomiskt ansvarig för det som finns inom dennes fastighet. Skador som uppstår inom fastigheten täcks förmodligen av hemförsäkringen så detta torde inte vara en riskfylld punkt.
|
|
Fibern i sig är inte alls känslig då den består av en glasstav och inte leder ström. Varken blixt eller konsekvenser av en blixt kan ledas in i huset via fiberkabeln. Däremot kan den elektronik som finns i vårt system ta skada ifall det kommer en spänningsspik (blixtnedslag) via det vanliga elnätet.
|
|
|
Våran nuvarande ståndpunkt är att man får betala betala samma kostnad för att ta del av den befintliga anläggningen som alla andra betalade vid byggnationens slut (något statligt stöd utgår förmodligen dock inte). Därutöver tillkommer kostnaderna för de entreprenörer som får komma dit igen, t ex schaktning, inblåsning av fiber osv. Förslag om hur detta skall gå till i mer detalj kan med fördel komma att tas upp på en framtida föreningsstämma så att alla medlemmar får säga sitt i frågan.
|
|
|
Tre arbetsdagar är det skrivet, men ju mer vi gör själva ju billigare blir det för oss!
|
|
|
Föreningen får bestämma vad kostnaden för sommarstugeägare blir. Investeringskostnaden blir dock densamma. Föreningen kommer att fakturera 50 kr/månad till en underhållsfond. Den femtilappen debiteras alltid för att bibehålla platsen i nätverket. Andra avgifter står inte föreningen för, det är upp till service-leverantörerna. KEAB verkar ha någon form av kvartalsvis abonnemang så förmodligen kan man ha internetuppkoppling via dem under t ex sex månader om året. Banklånet skall naturligtvis alltid inbetalas.
|
|
|
Vi har satt ett investeringstak på max 18 000 kr. Hur stor procentuell anslutning det innebär vet vi inte idag.
|
|
|
Detta kommer att diskuteras i samråd med kommunen och leverantören.
|
|
Nej, datorn behöver inte vara igång.
|
|
|
Ja, när bygget är klart och den första reversen rivs så kan man antingen skriva på en ny revers eller betala in sin del av det belopp som byggnationen kostat.
|
|
Först och främst måste du ha en bredbandsanslutning. De flesta operatörer erbjuder endast IP-telefoni till sina egna bredbandskunder, med det finns även fristående IP-telefonitjänster. Sedan är det viktigt att jämföra totalkostnaden för IP-telefonin med den för vanlig fast telefoni, speciellt om man ringer utlandssamtal där vissa operatörer har låga priser. Även abonnemangskostnaden för IP-telefoni ska förstås vägas in. Kan det fasta telefonabonnemanget sägas upp eller inte? Ta också reda på om den IP-telefonioperatör erbjuder dig att ta med ditt gamla telefonnummer till ditt nya abonnemang. Alla operatörer erbjuder inte detta. Ställ också frågor till operatören om hur de garanterar överföringskvaliteten i nätet. Enbart operatörer som använder prioritering av telefonitrafiken kan erbjuda så kallad "Quality of Service" för telefoni. Det innebär i praktiken att en användare med låg överföringshastighet, (typiskt på upplänken som är förbindelsen från datorn), kan få problem med att använda telefonen då han eller hon samtidigt surfar eller skickar mail.
|
|
|
IP-telefonin är beroende av strömförsörjning. Vid strömavbrott går det inte att ringa, om inga reservsystem kan ersätta den ordinarie strömförsörjningen. Traditionell telefoni påverkas inte av ett strömavbrott eftersom elförsörjningen sker via telenätet. Ett annat problem rör nödsamtal. Vid ett samtal från det traditionella fasta nätet kan SOS-operatörerna lokalisera var den som ringer finns. Vid IP-telefoni finns inte alltid den möjligheten. Om geografisk adress överförs beror på hur den fysiska anslutningen till bredbandsnätet görs. En del operatörer har så kallade dedicerade, fasta anslutningar, där kopplingen mellan fysisk person/adress och IP-adress lagras i en databas. Denna databas är tillgänglig för SOS Alarm, som på så sätt kan lokalisera den som ringer. Andra operatörer har inte valt denna lösning, och SOS Alarm kan då inte lokalisera uppringande part. Utöver detta kan man idag inte, som i vanlig fast telefoni, göra förval, utan ringer alltid med IP-telefonioperatören.
|
|
|
En fördel med IP-telefon är att konsumenten kan få lägre samtalspriser, både för nationell telefoni och för utlandssamtal. Prispressen på utlandssamtal via det traditionella telenätet har dock dämpat prisskillnaden något. En annan fördel är möjligheten att säga upp sitt fasta telefonabonnemang och endast använda IP-telefoni. Om du använder ADSL som bredbandsuppkoppling kan du i regel inte säga upp ditt telefonabonnemang hos Telia. Månadsavgiften för anslutningen via IP-telefoni är normalt lägre än för en vanlig anslutning till det fasta nätet.
|
| |
IP-telefoni innebär att samtalet delas upp i små datapaket som transporteras via ett datanät istället för via telenät. IP står för Internet Protocol och är det "språk" som bland annat används på Internet. Att ringa från en dator till en annan är en form av IP-telefoni. Man kan använda sin vanliga telefon när man har IP-telefoni. Då används en dosa på väggen.
|
|
|
Man blir ju för det första av med telefonkostnaderna för modemet. (vinst: ? kr / månad)
Man kan om man vill säga upp sitt telefonabonnemang och skaffa IP-telefon istället. (vinst: 45-125 kr / månad)
(det finns IP-telefoni både med och utan någon fast månadskostnad)
Om man har ett extra teleabonnemang för modemet kan man säga upp det. (vinst: 125 kr / månad)
|
|
|
Full duplex! Hastigheten gäller åt båda håll. Tele-bolagen tramsar t.ex. med sådant i ADSL-uppkopplingarna, men i vårt stadiga optiska nät finns det ingen anledning att ha sådana begränsningar.
| |
Nej, vi vill ha ett öppet nät
|
|
|
Skillnad mellan samfällighet och ekonomisk förening är bland annat att i en samfällighet är alla med, men alla behöver inte vara med i en ekonomisk förening. PRV har redan avslagit en ansökan från någon sammanslutning för bredband i Kungälv som ville bli en samfällighet, på grund utav att alla inte var med.
|
| |
Det är eran Web-master som i datorsammanhang alltid har kallat sig för Slarti. På vissa ställen står det tyvärr Slarti där det egentligen borde stå Claes Löfqvist. Allt givetvis för att hålla er alerta. ;-)
|
|
|
Man bör se investeringskostnaden som en investering i fastigheten. Tar man ett lån för att betala investeringen så kan man aningen lösa in lånet själv i samband med försäljningen eller låta den nya ägaren överta lånet. En fastighet med tillgång till ett snabbt utbyggt fibernät är idag högt värderat på marknaden.
|
|
|
Runt 50% är nog lämpligt, men det kanske funkar med ännu färre. Det beror lite på vilka fastigheter som är med och vilka som inte är det, eftersom grävsträckorna skiljer sig markant mellan olika fastigheter.
|
|
| |
