Mötesanteckningar från mötet hos Pernmyr, den 22 augusti 2004

Minnesanteckningar

Egentligen hölls det två på varandra följande möten med samma innehåll. På första mötet deltog knappt 80 personer och på andra mötet knappt 100 personer. För enkelhetens skull redovisas mötena här sammanslagna som om det vore endast ett möte.

Thomas Alverman hälsade alla välkomna och började med att presentera dagordningen och projektmedlemmarna.

Vad har vi gjort fram till idag?

Vi har (i grova drag) byggt upp en hemsida (http://www.karebybredband.se), grovprojekterat vårt område, gjort en grovkalkyl utifrån projekteringen, tagit fram stadgar till den ekonomiska föreningen, varit ute personligen och informerat om projektet samt anordnat två informationsmöten.

Hur skall nätet byggas?

Det kommer att dras en stamledning tillsammans med Kungälv Energi AB (KEAB). Vi samförlägger stamledningen tillsammans med våra kablar inom vårt område, men KEAB äger själva stamledningen. Lokala nätslingor (som ägs av vår förening) t ex Prästvägen, Rombacka m fl kommer att anslutas till sk noder (teknikskåp). För närvarande är det projekterat sex noder inom området. I första hand kommer grävning ske utmed vägarna. Vi räknar med att gräva på kvällar och helger och var och en får ställa upp med ca tre arbetsdagar. På tomten ansvarar fastighetsägaren själv för grävningen. Varje fastighet kommer att anslutas med en dosa.

Kalkylen

I dag ser vi att vi ligger något under de siffrorna vi nämnde i info bladet. Får vi ca 50% anslutning kommer vi uppskattningsvis att ligga på en kostnad på ca 16000 kr. Den exakta kostnaden kommer vi inte att se förrän allt är klart. I området kommer det att bli ca 50 km grävväg och ungefär 8 km stamledning. Vi räknar med ca fyra månaders effektiv grävtid.

Vad händer härnäst?

Vi kommer att fortsätta med projekteringen, justera kalkylen efter dem som anmäler sig, organisera lokala arbetslag etc. De lokala arbetslagen ordnar med markavtal där sådant behövs, ordnar utsättning för tele/el, dräneringar etc. Lokalkännedomen här är oerhört viktig.

När allt sedan är nedgrävt kommer KEAB att märka in ledningen så att den kommer ut på kartor.

Hittills har KEAB aldrig behövt köra över någon markägare utan grävningarna har skett i samråd med enskild markägare. Hela tanken med detta fiberoptiska nät bygger på ideella krafter och att markägarna inte skall kräva någon ersättning då det förbättrar den byggd som de har mark i.

Hur ser vår omvärld ut?

Hasse Eriksson från ByNet presenterade sig som systemleverantör av projektet och fortsatte att berätta. Informerade om vilka områden inom kommunen som idag har fiber, kommande områden som står i begrepp att börja gräva och vilka områden som tror sig komma igång i år. Det finns en plan för hela kommunen.

Kort presentation av Kungälvs nya IT-strategi som blev diarieförd förra veckan. Kommunstyrelsen har tre alternativ att välja på: A Generell utbyggnad, dvs XDSL i olika nivåer. B Kraftfull fiberutbyggnad på ideell grund. C Kraftfull fiberutbyggnad på ideell grund med komplement t ex radiolan. Kommunen vill göra en upphandling i partnerskap för att kunna söka de statliga bidragen, ca 5 milj kr för dragning av stamledning och ca 5 milj kr för att ansluta fastigheter långt ut i glesbygden.

De nuvarande föreningarna har gått samman i en Ekonomisk Förening som kallas för BIK, Bredband I Kungälv. I denna förening finns även representanter med från bl a KEAB och Kungälvs kommun. Presentation av Bert Bohlin (med på mötet kl 13.00) som både är ordförande i BIK och KarebyNet, den befintliga ekonomiska föreningen i Rishammar.

Det här systemet är unikt med människor i området som slår sig samman och bygger ett fiberoptiskt nät. Förebilden till detta är taget från Norrland som med EU pengar byggt fibernät.

KEAB, BIK, kommunen och ByNet har tillsammans valt ett system som heter PacketFront. Det är ett system som har en struktur på sin aktiva utrustning som bygger på Fiber Från Hemmet, FFH. I det lokala nätet finns det en sk router som håller ordning varje enskild abonnent och dennes önskemål. I hemmet finns det en dosa, switch, med fyra prioriterade portar. Dessa prioriterade portar ser till att telefon och tv går före all annan datatrafik.

Den administrativa funktionen i fibernätet kommer att skötas av något som kallas för BEKS. Här bestämmer man om man vill ha t ex IP telefoni, Kabel-TV, hur mycket bandbredd som önskas etc. I framtiden kommer fler företag att finnas här som kan erbjuder olika former av tjänster.

Föreningen

Efter pausen så fortsatte Peder Carlsson, ordförande i Kareby Bredband ekonomisk förening, att informera om interimstyrelsen och arbetet med att utforma stadgar och avtal och revers mot banken.

Peder Carlsson	ordförande
Claes Löfqvist	sekreterare
Bertil Elofsson	kassör
Sven Kallberg	suppleant

Diskussioner har förts med den befintliga föreningen i Rishammar, KarebyNet, om att bilda en gemensam ekonomisk förening. I dagsläget är båda parter överens om att det inte är bra för någon att gå samman i en gemensam förening.

Vad gör vi härnäst?

• Avtalen skall gås igenom med en jurist.
• Föreningen skall registreras hos PRV.
• Tecknande av medlemsavtal.
• Tecknande av markavtal.

Tecknande av medlemsavtal

Tanken är att vi meddelar var vi finns och när så får var och en komma dit. Senast i mitten på september måste vi ha avtalen påtecknade.

Frågor

Hur fungerar IP-telefoni?
Numera är telefonnumret separerat från Telia, så när man ansluter via Internet har man kvar samma telefonnummer som tidigare. Idag finns det även IP-telefoni som går direkt via fibern till en teleoperatör som kopplar vidare till mottagaren. Detta är en säkrare variant än koppla via Internet och kostar idag ca 80 kr.

Mediaomvandlare vad är det och hur fungerar den?
Vi har en switch hemma. I den omvandlas ljus till elektriska impulser.

Måste datorn vara på för att använda IP-telefoni eller TV?
Nej, datorn behöver inte vara igång bara switchen är på.

Vem kan hjälpa mig den dag jag ser möjligheter men ej kan själv?
Här kommer BIK ha ett stort ansvar. Bert Bohlin informerar att just nu är det största arbetet med att få ut stamledningen så att så många som möjligt skall kunna ansluta sig.

Om man nu har bestämt sig att ansluta sig till nätet, vad gör vi? Betalar kontant? Vilken tidsaspekt finns det?
Vi kommer att gå ut med var och när det finns möjlighet att teckna sig. Först när byggnationen är klart vet vi exakt vad det kostar och då har man möjlighet att lösa reversen och betala in lånet kontant. Under byggnationen kommer reversen vara säkerheten för banken.

Vilken säkerhet kommer det att finnas i nätet?
Detta kommer att diskuteras i samråd med kommunen och leverantören.

Vilken garanterad bandbredd kommer det att erbjudas?
Inledningsvis 2 eller 10 Mbit emot Internet. Inom vårt nät (och BIKs) skall det dock vara 100 Mbit som gäller.

Vad händer om det inte blir 50% anslutning?
Vi har satt ett investeringstak på max 18 000 kr. Hur stor procentuell anslutning det innebär vet vi inte idag.

Varför en revers?
Reversen är avsedd under själva byggnationen. När det är klart vet vi vad kostanden blir och då finns det möjlighet att betala kontant, låna upp summan via privat lån eller via föreningens bankkontakter skriva en ny revers.

Jag har en sommarstuga, vad får jag betala?
Föreningen får bestämma vad kostnaden för sommarstugeägare blir. Investeringskostnaden blir dock densamma. Föreningen kommer att fakturera 50 kr/månad till en underhållsfond. Den femtilappen debiteras alltid för att bibehålla platsen i nätverket. Andra avgifter står inte föreningen för, det är upp till service-leverantörerna. KEAB verkar ha någon form av kvartalsvis abonnemang så förmodligen kan man ha internetuppkoppling via dem under t ex sex månader om året. Banklånet skall naturligtvis alltid inbetalas.

Vad kostar det att bli medlem?
Medlemsavgiften kommer att bli max 200 kr/år.

Vad händer om föreningen går i konkurs?
Föreningen har inget direkt kapital. Diskussion om ekonomiska föreningar kan gå i konkurs. Frågan måste studeras vidare.

Hur många dagars arbetsplikt är det?
Tre arbetsdagar är det skrivet. Ju mer vi gör själva ju billigare blir det för oss!

Vad kostar det att ansluta sig efteråt?
Våran nuvarande ståndpunkt är att man får betala betala samma kostnad för att ta del av den befintliga anläggningen som alla andra betalade vid byggnationens slut (något statligt stöd utgår förmodligen dock inte). Därutöver tillkommer kostnaderna för de entreprenörer som får komma dit igen, t ex schaktning, inblåsning av fiber osv. Förslag om hur detta skall gå till i mer detalj kan med fördel komma att tas upp på en framtida föreningsstämma så att alla medlemmar får säga sitt i frågan.

Vad kostar det om man enbart ansluter ett tomrör?
Styrelsen får besluta detta. Vid tidigare diskussion inom gruppen har förslagits ca hälften av anslutningskostnaden.

Hur känslig är fibern för åsknedslag?
Fibern i sig är inte alls känslig då den består av en glasstav och inte leder ström. Varken blixt eller konsekvenser av en blixt kan ledas in i huset via fiberkabeln. Däremot kan den elektronik som finns i vårt system ta skada ifall det kommer en spänningsspik (blixtnedslag) via det vanliga elnätet.

Vad händer om KEAB säljs?
BIK förhandlar just nu med KEAB om att säkra vår access i framtiden utan pålagor. Ett förslag finns att stamledningen består av tre slangar varav en slang ägs av BIK.

Vad händer om något går sönder?
Föreningen äger hela nätet och betalar då det som går sönder. Medlemmen är dock ekonomiskt ansvarig för det som finns inom dennes fastighet. Skador som uppstår inom fastigheten täcks förmodligen av hemförsäkringen så detta torde inte vara en riskfylld punkt.

Vem skriver avtalen med markägaren?
Våran nuvarande plan är att Ordföranden och Kassören skriver under avtalen i förväg, därefter besöks markägaren av någon lokalboende samt någon från projektet eller styrelsen. Förläggningen bestäms i samråd med markägaren.

Hur är det med försäkring vid t ex ett åsknedslag?
Vi tror inte att det idag finns någon försäkring att teckna till överkomligt pris. Det är troligast billigare att byta ut det som är trasigt än att ta en försäkring. (En form av försäkring vore kanske att åskskydda den elektriska utrustningen. Vi skall kolla upp detta...)